Kraftigt överviktig?

Var inne på en sidan på nätet där man bland annat kunde räkna ut sitt BMI ( Body Mass Index). Man skulle fylla i läng, vikt och kön. Vet ju sedan innan att mitt BM är för högt och att jag borde gå ner i vikt men tyckte kanske att svaret jag fick var något hårt : Du är är kraftigt överviktig (fetma). Du behöver gå ner 22 kilo för att bli normalviktig.

Alla har olika åsikter om hur mycket man ska väga för att vara "normal" och vart gränser går för överviktig. Jag vet att jag väger för mycket, och ja jag skulle gärna gå ner 22 kilo, men jag vet inte om jag skulle kalla mig själv för kraftigt överviktig. För mig är kraftigt överviktig en person som är betydligt större än mig, men som sagt, alla har ju olika sett att se på det. Dock kommer inte BMI vara det viktigaste mått för mig direkt utan jag går mer efter hur jag mår och trivs med en vikt och att komma under 88 cm i midjan, vilket är rekommenderat högsta mått för kvinnor.

Förra veckan innehöll ingen som alls träning med tanke på min förkylning, under hela veckan kändes trapporna här hemma som rena träningspasset. Jag hoppas på att kokmma igång med träningen denna veckan, men idag är jag alldeles för tät och trött för att börja. Matmässigt var förra veckan inte direkt toppen med godis på onsdag, chips på fredag och kaka igår. Men idag började jag att låta bli godis och liknande igen. Det enda jag får äta innan jul är några pepparkakor, lussekatter och kanske lite julgodis. Även lite julmust hoppas jag på :) Me det är inga frosserier det handlar om utan bara precis lagom..får se hur det går med det :) Man kan ju inte låta bli sådant som hör julen till, det är ju bara jul en gång om året!


Kommentarer
Postat av: Helena

Hmm... en ovanligt siffertokig sajt. Som du säger så ska man ju må bra och känna sig nöjd med sig själv, låt det guida dig och känn dig inte nerslagen av siffror och statistik. Vi hejar på dig Emma, du kommer klara av det mål du själv väljer att sätta upp! Det är ju heller ingen mening med att sänka sig själv med ouppnåeliga mål, då ger man ju upp ens innan man hinner börja. Ta du en sak i taget så att du känner att du själv blir nöjd, efter det kan man isåfall kämpa ännu mer om man känner att det fungerar då. Delmål är vägen till framgång tror jag.

Heja Emsipemsi!

Massa kramar!!!

2009-11-23 @ 16:51:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0